sarakarlzon

Tro mig , jag har svurit så mycket över dig.
Varit så fruktansvärt förbannad och frustrerad av hur du beter dig.
Har fundrat över hur jag skulle kunna "hämnas"
Men varför?
Vad skulle jag vinna på det?
Varför skulle jag vilja sjunka så lågt som att sitta och tala illa om någon öppet här?
Jag har bara nedanstående att säga:

Tack för att jag fick vara din vän alla dom här åren.
Tack för alla roliga saker vi gjort tillsammans.
Tack framför allt för den du varit för min dotter.
Det känns väldigt tråkigt men ännu värre att avsluta en vänskap som jag
trodde va betydelsefull med ingen som helst vetskap om vad som hänt.
Jag har försökt få svar men det verkar inte ligga i ditt intresse att besvara det.
Jag kan inte för mitt liv förstå vad jag kan ha gjort dig.
Jag kommer antagligen aldrig heller att få veta.
Egentligen så vet jag ju svaret , och det är absolut ingenting.
DET är de värsta.
MEN nu får det vara så här , du har flera gånger om skrikit ut på din blogg hur lite
du behöver mig.
Då är det väl så =)

Jag hoppas du får vara lycklig och glad livet ut.